Det här är en Saint Paulia. När min farmor levde hade hon massor av sådan här blommor i sitt vardagsrumsfönster. De blommade oavbrutet så vitt jag kommer ihåg. Det är nog mitt starkaste minne av farmor som tyvärr inte finns bland oss. Jag har en sådan hemma. Tidigare har jag köpt men inte lyckats överleva dem, liksom många andra blommor. Men denna har jag gett mig den på att jag ska klara och nu har jag haft den i snart ett halvår, det är nog rekord för dessa blommor hos mig!
Den är helt otrolig när den blommar.
Den är sammetsvit, lite glittrig längst ut som ni ser och blommor är mellan fem och sju centimeter i diameter! Och alldeles lockiga i ytterkanten. Alldeles fantastisk!
Tydligen ska dessa blommor vara relativt enkla att föröka, dock tar de tid på sig. Lite senare i sommar ska jag försöka mig på det, så får vi se om det blir fler vita Saint Paulior..
Vill du läsa mer om dessa blommor, som heter något så vackert som African Violet på engelska, kan du göra det här Svenska saintpauliasällskapet.
Jessica
2 kommentarer:
Tänk vad fint det ser ut när man fotar nära! I
Vilken läcker blomma! Och vad duktig du är på att fota allting och lägga ut på bloggen! Måste ta mig i kragen lite... igen... ;) Kram på dig!
/Millan
Skicka en kommentar